Green is the ultimate colour of a bahroom. What could be more cozy than standing under a hot shower imagining yourself in a rainforest? This also relates to Le Corbusiers ideas on colour - he basically thought that the shade of a floor/wall/ceiling should correspond to nature's palette. In this age where every bathroom is supposed to be some spa-hamam-refuge, green tiles ought to be more popular than they are.
Sadly, few people dwelve on these matters for mucher longer than it takes to look through the latest IKEA catalogue. And the two bathrooms above, with their fantastic rustic, domestically hand-made ceramic tiles so typical of he late sixties - early seventies, have a very uncertain future, now that the house has been sold. Statistically, they will not make it. And it is a great fatal irony that the possibility of the new owners having chosen exactly this house because of its spatial character, surely furnishing it with mid-century teak cabinets and Eames DSR's (Dowel legs); yet remain completely oblivious to the aesthtic kindred spirit that such bathrooms (and kitchens, mind you) are in relation to the afore-mentioned furniture that they just had to have.
But mark my words:
One day, they'll regret it.
Fiscally or otherwise.
Mycket hög kvalité på keramiken....och snyggt.
ReplyDeleteBadrummet på den första bilden är mycket lätt att bevara (och kriminellt att riva !)
Den nedre bilden är en annan historia. Ofta är golvbrunnar och rör av av gjutjärn ganska så risiga efter 40 år. "Fuktspärren" är obefintlig och oftast har man en underliggande träkonstruktion med spånplattor. Jag skulle ändå ha haft svårt att riva ut det.....
Väldigt snyggt! Jag älskar gröna badrum, både funkisblågröna och mörkt 70-talsgröna. på något sätt borde man väl kunna bevara plattorna? Går det knacka bort dem försiktigt? Mest kritiskt borde golvet vara, väggarna klarar sig väl alltid.
ReplyDeleteVisst är de snygga?
ReplyDeleteÄr det så att man kan behålla väggarna även om man byter golvet? Någon som vet? Golv har ju sällan lika originella plattor som väggarna, och även om man måste byta golvplattor så kan man ju ändå lyckas med att bevara badrummets karaktär. Men det är ju tyvärr mycket svårare att hitta sjuttiotalkakel än funkiskakel.
Vad mitt arga inlägg vänder sig mot är ju så klart de som river ut så vackra badrum när det inte behövs. Det ger mig rysningar.
Dusch utrymmen är alltid kritiska och oftast är bakomliggande väggar lika skadade som undergolvet. Som sagt....det fanns ingen fuktspärr på 60-talet, utan det var själva kaklet som skulle göra jobbet (tyvärr så fungerar inte fogarna lika bra). Det kan vara ganska enkelt att ta loss plattorna, men svåra att återanvända beroende på fästbruket som ganska ofta är hårdare än keramiken. Att rensa sådant bruk från baksidan, kräver skicklighet och mycket tid (pengar).
ReplyDelete