Photo by E®go Martini™
In 1930 the city of Stockholm arranged an architectural competition on the building of a new civic centre at the heart of the Södermalm borough. The building needed to contain auditoriums, a library, a gymnasium, a concert hall, a theatre and a public bath. The winning architect Karl Maritn Westerberg came up with a late neoclassical building composed of three volumes - thereby allowing light to reach the core of the massive construction. Building started 1936 - a time when functionalist ideals had started to dominate the architectural climate, and thus all overtly classical decorations were removed. Yet the house is not 100 percent swedish funkis either, but instead, the long rows of windows bring to mind factories in wake of Peter Behrens and German expressionism. Construction finished in 1939.
The pictures below show to some extent not only the fine crafstmanship put into details, but also the massive volume of some of the bulding's halls.
Unfortunately, this place doesn't look as good as it does in the pictures any longer.
Det är ett vackert hus, kanske just på grund av att det ritades så långt innan det stod färdigt. En slags avskalad nyklassicism som faktiskt är mycket tilltalande. Varifrån kommer de gamla svartvita bilderna, Arkitektur/yggmästaren?
ReplyDeleteDe på husen från vykort hittade på flickr, de inifrån stockholmskällan.
ReplyDeleteJa det är jättevackert, påminner en hel del om tidiga industribyggnader, som de av Peter Behrens. Tysk expressionism också.
Dags att dammsuga Stockholmskällan lite grundligare med andra ord. Är där m jämna mellanrum.
ReplyDeleteStadsbiblioteket är också ett exempel på ett hus som ritades pre-funkis och som skalades av innan det byggdes. En slags modernisering redan på ritbordet.
Hummm....offentlig byggnation av högsta kvalité. En fröjd !
ReplyDeletei luv it :)
ReplyDeleteDet är en elegant byggnad med något mycket svenskt över sig, för mig åtminstone, det finns en grace och lätthet i den här och andra samtida övergångsbyggnader mellan nyklassicism och funktionalism. Det är dock en subtil grace, Medborgarhuset kräver att man tittar rakt på det, och noggrant, för att man ska se dess kvaliteter.
ReplyDeletePizzahutskyltar och medborgarplatsens omkringliggande bebyggelse hjälper ju inte kanske
ReplyDelete